söndag 9 mars 2014

Det första mötet

I fredags träffade vi  med två rektorer och Stina förklarade vad gör vi på fredagarna. Den dagen hade vi extra energi tror jag. För att vi hade ny information om Ove och vi ville visa oss själva som i bästa skick till rektorer.

Först Asaad började om sin åsikt om Ove betalade parkeringsböter. Ove ville inte betala pengar för att han trodde att det var kommuns fel och varför måste man betala ? Jag och Asaad tänkte som Ove för att detta var ett sjukhus. Vårt land inte som Sverige eftersom vi betalar ingenting för parkering på sjukhuset ...

Sen vi pratade om Oves kärlek . Asaad och Cai  sade man kunde sitta en kvinnans bredvid tre månader det blev normal . Hur kunde man veta kvinnans tänka eller mannens tänka ? Jag frågade till alla varför han började arbeta direkt efter döden av hans fru? Jag förstod aldrig om han älskade så mycket till sin fru varför..
Tulay sade det blev normal för svenska människor därför att Ove började direkt. Leila sade Ove var deprimerad därför att han  ville jobba men det blev inte normal för mig . Jag tror att man kan inte koncentrera.

SEN!
Jag sade hejdå till alla mina vänner men Stina och Asaad svarade inte mig. Därför att han hade fortsatt prata med Stina. Jag tror att de hörde inte mig! :-)

5 kommentarer:

  1. Vad tråkigt Hatice! Men nu hör jag dig! Bra med bloggen. Här kan man skriva sina tankar och känslor och berätta om man inte känner sig hörd.

    SvaraRadera
  2. Tack för svara mig Stina! Jag visste att ni var upptagen därför att ni inte hörde mig. Jag ville bara skoja till er och jag håller med dig absolut man måste skriva sina tankar.

    SvaraRadera
  3. Jag tror att han är jätte ledsen men han vill inte vissa för andra person. Man behöver inte göra likadan som alla andra gör:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Bong ... Du tänker bra men det är inte normal händer för människorna därför att jag tänkte så . Man måste alltid säga sina åsikter som du !

      Radera
  4. Vad kloka ord du kommer med Bong! Jag håller med dig att man kan ha väldigt olika sätt att uttrycka sin sorg.

    SvaraRadera